Rättelse!
Tillsammans stavas med två m.
Fel av mig.
Det var ett annat ord som han hade visat mig.
Fel av mig.
Det var ett annat ord som han hade visat mig.
Nu har AMS gjort det igen. Jesse synar AMS i sömmarna.
Jag visste inte att en arbetsförmedlare fich behandla folk hur dom vill. Anklaga folk för att simulera dyselexi "eller hur det stavas". Eller bara vara allment otrevliga och smida planer bakom ryggen på en. Ja för det är i alla fall vad min arbetsförmedlare gör. Det ringde en trevlig man och erbjöd mig ett arbete att skriva skyltar för hand åt ett större företag. Arbetet skulle utföras 4-8 timmar/ vecka. Jag som aldrig sysslat med något liknande innan blev ganska förvånad och informerade mannen om min milda dyselexi och min oerfarenhet. Han tackade för sig och samtalet var slut.
Dagen efter ringde min totalt störda ams person och sa mig ett och annat som inte var så trevligt att höra.
Hon sa hej och berättade om en liten lapp hon hade fått av den trevlige mannen. Där det stod vad jag hade svarat dagen då han ringde. Hon började genast ifrågasätta dyselexin och undrade varför hon inte hade några papper om det. Och jag svarade att jag aldrig genomgått en utvärdering och hade därför inget intyg. Sen komm det en komentar som fick mig att bli näst intill mållös. " Vilka säger att det är det då? Du och dina föräldrar eller?" Jag försokte ge svar och sen kom nästa fråga.
"hur visar sig det" Jag svarar att jag stavar fel utan att se det och att jag blandar ihop vissa bokstäver och gör särskrivningar. Men jag hinner inte "och jag ville inte sitta och försvara mig heller för den delen"att säga allt som jag har problem med när jag skriver. Innan hon fortsätter med att anklaga mig för att ha i prinsip hittat på att jag skulle ha dyselexi för att jag ska "slippa" arbeta.
Tack så jävla mycke för den. Subba.
Jo hon menade på att det behöver ju inte va dyselexi att jag inte kan stava utan att jag var dålig i skolan eller att undervisningen var dålig. Ja ha jag tycker att det är lite konstigt att jag gått tolv år i skola och fortfarande ibland inte kan stava till bok utan skriver dok eller att jag stavar tillsammans med två m som min käre festman så snällt pekade ut i mitt förr förra inlägg.
Det är inte lätt om man blir misstrodd om man erkänner en av sina brister.
Sen skulle hon skylta med bevismaterial 1A. En lapp som jag lämnat till henne under hennes semester som betod utav 4 meningar där jag berättade lite av vad jag sökte och att jag skulle höra av mig om jag fick reda på något mer.
För där hade jag minsann bara stavat fel en gång. Oj då jag har aldrig fått skäll för att jag stavar fel för lite. Det måste vara första gången.
Lite senare avslutade vi samtalet och jag var förvirrad och upprörd. Så jag ringde en väninna som oxå är dyslektiker och berättade vad som hade hänt. Hon informerade mig om att AMS kunde hjälpa mig att få mitt intyg som jag nu bara ville kassta i hennes ansikte.
Så idag åkte jag till ams och ville höra om det kunde årdnas med utredning. Och då blev jag självklart tvungen att prata med min ams person. Så jag sa att jag ville utredas så att jag skulle få intyget eftersom det nu helt plötsligt va aktuellt.
Svaret var " Har inte han ringt dig" Då visade det sig att hon redan lämmnat papper till utredaren om mig. Utan att jag visste om det.
Jag och min veninna är helt övertygade om att hon ville "sätta dit" mig. Att han skulle ringa och att jag då skulle överbevisas. Och inte vilja utredas eller att jag skulle göra det och det skulle visa sig att jag hittat på.
Det är vad jag kallar för att smida planer bakom ryggen.
Något som var intressant var att hon sa att hon tyckte att jag var så duktig på att måla så att hon trodde inte att jag hade några problem med att skriva. Men det är väll helt skilda saker. Eller?
Hon visste ju en massa saker oxå. Jo då hon visste minnsan en massa om hur en dysiektiker fungerar.
Konstigt jag visste inte att hon var expert på det. Eller ens att hon var utbildad mer än mig om hur det va att vara dyslektiker.
Fy fan att vuxna människor får bete sig på det sättet.
Och hon ska va där för att hjälpa mig nej fy fan. Då vill jag häldre ha någon som vill förstöra för mig istället
Men vad fan har hon hjälpt mig med igentligen.
Jag var ju för fet och för mycke tjej för att svetsa. *tex*
Där fick jag ju kämpa för att få vara kvar.
Nu är jag trött på det här... riktigt jävla trött.
Pöss o kram
Jesse
Dagen efter ringde min totalt störda ams person och sa mig ett och annat som inte var så trevligt att höra.
Hon sa hej och berättade om en liten lapp hon hade fått av den trevlige mannen. Där det stod vad jag hade svarat dagen då han ringde. Hon började genast ifrågasätta dyselexin och undrade varför hon inte hade några papper om det. Och jag svarade att jag aldrig genomgått en utvärdering och hade därför inget intyg. Sen komm det en komentar som fick mig att bli näst intill mållös. " Vilka säger att det är det då? Du och dina föräldrar eller?" Jag försokte ge svar och sen kom nästa fråga.
"hur visar sig det" Jag svarar att jag stavar fel utan att se det och att jag blandar ihop vissa bokstäver och gör särskrivningar. Men jag hinner inte "och jag ville inte sitta och försvara mig heller för den delen"att säga allt som jag har problem med när jag skriver. Innan hon fortsätter med att anklaga mig för att ha i prinsip hittat på att jag skulle ha dyselexi för att jag ska "slippa" arbeta.
Tack så jävla mycke för den. Subba.
Jo hon menade på att det behöver ju inte va dyselexi att jag inte kan stava utan att jag var dålig i skolan eller att undervisningen var dålig. Ja ha jag tycker att det är lite konstigt att jag gått tolv år i skola och fortfarande ibland inte kan stava till bok utan skriver dok eller att jag stavar tillsammans med två m som min käre festman så snällt pekade ut i mitt förr förra inlägg.
Det är inte lätt om man blir misstrodd om man erkänner en av sina brister.
Sen skulle hon skylta med bevismaterial 1A. En lapp som jag lämnat till henne under hennes semester som betod utav 4 meningar där jag berättade lite av vad jag sökte och att jag skulle höra av mig om jag fick reda på något mer.
För där hade jag minsann bara stavat fel en gång. Oj då jag har aldrig fått skäll för att jag stavar fel för lite. Det måste vara första gången.
Lite senare avslutade vi samtalet och jag var förvirrad och upprörd. Så jag ringde en väninna som oxå är dyslektiker och berättade vad som hade hänt. Hon informerade mig om att AMS kunde hjälpa mig att få mitt intyg som jag nu bara ville kassta i hennes ansikte.
Så idag åkte jag till ams och ville höra om det kunde årdnas med utredning. Och då blev jag självklart tvungen att prata med min ams person. Så jag sa att jag ville utredas så att jag skulle få intyget eftersom det nu helt plötsligt va aktuellt.
Svaret var " Har inte han ringt dig" Då visade det sig att hon redan lämmnat papper till utredaren om mig. Utan att jag visste om det.
Jag och min veninna är helt övertygade om att hon ville "sätta dit" mig. Att han skulle ringa och att jag då skulle överbevisas. Och inte vilja utredas eller att jag skulle göra det och det skulle visa sig att jag hittat på.
Det är vad jag kallar för att smida planer bakom ryggen.
Något som var intressant var att hon sa att hon tyckte att jag var så duktig på att måla så att hon trodde inte att jag hade några problem med att skriva. Men det är väll helt skilda saker. Eller?
Hon visste ju en massa saker oxå. Jo då hon visste minnsan en massa om hur en dysiektiker fungerar.
Konstigt jag visste inte att hon var expert på det. Eller ens att hon var utbildad mer än mig om hur det va att vara dyslektiker.
Fy fan att vuxna människor får bete sig på det sättet.
Och hon ska va där för att hjälpa mig nej fy fan. Då vill jag häldre ha någon som vill förstöra för mig istället
Men vad fan har hon hjälpt mig med igentligen.
Jag var ju för fet och för mycke tjej för att svetsa. *tex*
Där fick jag ju kämpa för att få vara kvar.
Nu är jag trött på det här... riktigt jävla trött.
Pöss o kram
Jesse
Skojj bilder
Hej nu e jag här igen.
Ja jag vet inte riktigt vad jag ska skriva men jag gör ett försök.
Nu är Sebastians semester slut.
Så det innebär att min är det me. Det har varit bra under sommaren. Och vi har varit i Falkenberg och tittat på solsting och snedsprång. Den var bra. I alla fall som förväntat. Och så va vi på Lånta fjädrar. Den va oxå bra.
Roligt att se några utav den svenska eliten på senen. Så det var värt att bara se dem göra det dom gör bäst.
Det har varit en lugn sommar i övrigt.
Och nu ska jag leta efter ett jobb. Jag är så rastlös nu. Jag vill ha något att göra om dagarna och jag vill ha mer pengar.
Så nu ska jag titta på ams hemsida.
Pöss o kram
Jesse
Nu är Sebastians semester slut.
Så det innebär att min är det me. Det har varit bra under sommaren. Och vi har varit i Falkenberg och tittat på solsting och snedsprång. Den var bra. I alla fall som förväntat. Och så va vi på Lånta fjädrar. Den va oxå bra.
Roligt att se några utav den svenska eliten på senen. Så det var värt att bara se dem göra det dom gör bäst.
Det har varit en lugn sommar i övrigt.
Och nu ska jag leta efter ett jobb. Jag är så rastlös nu. Jag vill ha något att göra om dagarna och jag vill ha mer pengar.
Så nu ska jag titta på ams hemsida.
Pöss o kram
Jesse
